FLICKVASKER

Hela serien "Den moderna rasisten"

2011-05-11T22:19:00.000+02:00

Jag lade ju upp en sida i min serie "Den moderna rasisten" för ett tag sedan. Men eftersom boken den är med i inte har som syfte att tjäna pengar åt tecknarna utan är ett ideellt projekt så lägger jag upp hela serien här. Hoppas att ni gillar den! Säg gärna vad ni tycker!

Jonas Gardell-klippdocka

2011-05-11T22:00:00.005+02:00

Jag vet inte om jag har lagt upp den här förut, men i så fall är det här en favorit i repris. Förra året gjorde jag den här klippdockevarianten av min favorit Jonas Gardell. Den är inte klar och ska färgläggas, men det har liksom inte blivit av ännu. Han måste ju få lite kläder, stackarn. Och guldvingar. Men jag älskar den. Jag har också en halvfärdig Jan Guillou på lager, och en Mark Levengood. Vi får se vad det blir av det här lilla projektet! Förhoppningsvis tar jag mig lite tid snart och gör klart dem.

Nu är den här!

2011-05-11T18:40:00.003+02:00

Äntligen är boken Serier mot Rasism ute! Och jag är en av serietecknarna som medverkar i den! Titeln förklarar ju vad den går ut på, och jag tycker att alla borde införskaffa den. Vi tecknare tjänar inga pengar på det här, utan all vinst på försäljningen av boken går till nätverket "Ingen människa är illegal", som arbetar för de papperslösa flyktingar som kommer till Sverige.

Köp den HÄR! Hurra!

In Brogues

2011-03-04T01:51:00.004+01:00

Jag har absolut inga pengar. Men jag har letat så jäkla länge och brogues-skor är svåra att hitta. Och jättejättedyra om man väl hittar dem. Hittar man ett billigt par så är de oftast fula. Men nu hittade jag ett par på nätet, och frakten var gratis. 350 spänn. Jättesnygga. Överkomligt, tänkte jag. Jag får helt enkelt önska mig dem retroaktivt, i födelsedagspresent. Bra plan. Fina skor.

Filmis

2011-02-25T03:03:00.003+01:00

Ikväll har jag roat mig med att göra en filmis! Något som jag - märkte jag - inte på något vis är först med. Det var tydligen the thing för ett tag sedan att göra en egen filmis i Photoshop. Men jag hoppar på tåget nu! Den här filmisen är inte speciellt välgjord, tänkte att jag skulle göra en snyggare sen när jag letat upp/skaffat en ny kamerasladd så jag kan använda en nyare bild. Men det var himla roligt, jag rekommenderar det! Det är enkelt, HÄR är länken jag använde för att lära mig, det är typ, tre moment så även en nybörjare kan göra det.

Den första bilden är en riktig gammal filmis. Den andra är min variant. För ett första försök så är jag faktiskt ganska nöjd!

Rule Britannia

2011-02-15T04:58:00.002+01:00

Åh, jag är så frustrerad! Jag vill vill vill vill VILL flytta till England efter skolan. Man tjänar väldigt bra som socionom där, ingångslönen för en newbie ligger på cirkus 24 000 kronor, och sen ökar det på. Inte för att lönen är speciellt viktig, men den är bättre än i Sverige (på gott och ont). Skatten är lägre där, men anställningarna är så kallade "vics", alltså man blir anställd på obestämd tid. Men det verkar inte spela någon roll eftersom det är så lätt att få jobb. Man behöver lära sig lagar och förordningar, men det är tydligen ganska enkelt. Boendet är dyrt, men lönen hög så det går på ett ut, samtidigt behöver man ju inte bo i London och då blir det genast billigare. Helst ska man ha någon form av arbetslivserfarenhet i England (ungefär 6 månader) innan man ger sig in i socionomsvängen, men kraven på VAD man ska arbeta med under dessa månader verkar vara mycket små. Så man kan ju sitta på ett Telemarketing-företag (tydligen jättenkelt att få jobb som svensk på ett sådant) eller tja, ta vad som helst i arbetsväg under en kort period.

MEN! I England blir man inte anställd främst på grund av sin utbildning, utan de anställer dig om du har en bred arbetslivserfarenhet. Och det har inte jag! De kommer inte anställa mig on the basis of att jag sålt ulltröjor under två somrar (oberoende av att det var fina tröjor) eller att jag illustrerar på fritiden. I deras bok kommer jag bara vara en liten lat socionomstudent som inte kan ett skit. Så mitt alternativ då, om jag nu ska kunna flytta till mitt förbaskade England, är att jag jobbar några år i Sverige. Det kanske inte låter så hemskt, och det är det väl inte heller. All erfarenhet är bra erfarenhet, och jag kan ju bevisligen behöva det. MEN JAG VILL JU ÅKA NU. Omedelbums! Jag vill inte vara kvar i Sverige! Jag har ju inte ens gjort den obligatoriska "hitta mig själv i Thailand"-resan! Jag har bara pluggat! Jag vill inte behöva vänta längre. Men jag är alldeles för feg för att åka på vinst och förlust, om jag åker ska jag vara a woman with a plan.

Ja, det här kanske är ett enormt i-landsproblem. Men om ni känner mig vet ni hur stor den här fetischen för Storbritannien är. Den är sjuklig, som att någon eldar under fötterna på mig. Ungefär. Jag vill så gärna, och det känns så långt borta!

[Please insert simple solution here]

OBS! Jag är medveten om att alla inte bor i små klängväxtprydda stugor på landsbygden och dricker te hela dagarna. Eller använder plommonstop. Detta är en förbehållslös kärlek.

Min lyxiga antidröm

2011-02-13T23:36:00.003+01:00

Mina drömmar om framtiden har alltid, i mina ögon, varit väldigt blygsamma. Jag har ända sen jag var liten bara velat bli en sak: konstnär. Eller snarare: "ritare", i brist på bättre ord. Det var liksom det enda som framstod som en möjlighet. Ju äldre jag har blivit desto mer har jag insett att det faktiskt går att genomföra den drömmen, men jag har också insett att för tillfället pallar jag inte av att rita och var engagerad varje dag (vilket krävs om man ska lyckas hålla sig flytande i en jämförelsevis tuff bransch). Så nu läser jag till socionom, för jag kom inte in på psykologprogrammet, haha. Hur som helst. Min dröm.

Min dröm är att på deltid få teckna barnböcker och illustrera, och jobba på sidan av med samtal och behandling, helst genom terapi. Jag skulle helst jobba ganska lite, men å andra sidan inte heller kräva speciellt mycket betalt. Jag vill bo i ett litet hus med många små och trånga rum. Alla rum ska vara tapetserade i roliga mönster och fina färger. Jag vill ha en liten trädgård med en bekväm stol där jag kan sitta och spana på grannarna. Jag vill ha två honkatter, Sören och Kapten. Jag ska ha mycket böcker och åtminstone en god vän inom gångavstånd. I min dröm har jag två glada hippieungar och de har också en pappa någonstans, men huruvida han får bo i mitt hus eller är en avklarad affär har jag inte bestämt ännu. Jag är snäll och bjuder gärna på kaffe om någon är ledsen, jag har satt upp en skylt i trädgården där det står skrivet. "Gratis kaffe för den ledsne" ska det stå.

Det här är min dröm. Måhända är den inte storslagen och något värt att göra en långfilm om, men den är fruktansvärt lyxig. För det är en lyx att kunna jobba bara litegrann. Det är en lyx att ha tid för sig själv, en lyx att kunna vara ego. Det är lyx, och samtidigt väldigt småsint av mig, att inte vilja rädda världen eller nå upp till min "fulla potential". Det är en lyxig tanke att man bara skulle vilja vara lycklig och mata sina katter. Med dagens mått mätt är det nästintill oanständigt.

Fredrik Lindström

2011-02-13T02:01:00.002+01:00

Det kommer bli svårt för mig att någonsin hitta en bra partner, när jag kräver att denne ska vara ungefär exakt likadan som Fredrik Lindström. Ja, alas, det blir hårt.

Två helt skilda reflektioner

2011-02-04T17:12:00.003+01:00

Reflektion ett: När mammor är ledsna gör det ont i dotterhjärtan.

Reflektion två: Min skinnjacka kom idag. Den var inte riktigt som jag tänkt mig. Jag hade hoppats att den skulle vara typ SÅHÄR. Nu är den mer SÅHÄR. Nåja. Jag ska slita ut allt foder så kanske den inte blir så bulkig. Och sen har den världens bredaste axlar, undrar om man kan typ... hänga tyngder i vardera ärm? Så de blir mer sluttande? Nej det låter ju inte så effektivt. Men jag löser det.

Full metal jacket

2011-02-03T00:51:00.002+01:00

Förut idag när jag okynnesgooglade så hittade jag lite bilder på den gamla klassikern punkskinnjackan. En sån strösslad med nitar. Jag har alltid velat ha en sån, men inte orkat fixa ihop någon. Men nu är jag minsann på gång. Jag köpte en skinnjacka på vinst och förlust på Tradera (jag tog den billigaste jag kunde hitta) och sen köpte jag nitar på lite olika ställen på nätet. Det blev inte sådär jättebilligt, och går väl kanske inte helt i punkens tecken. Men ja jävlar vad kul det ska bli! Pyssel! Sen ska jag ju skriva eller måla något i akrylfärg över ryggen. Funderar på att måla dit Astrid Lindgren. Eller Stephen Fry. Usch, vad fint det kommer bli!

The importance of being idle

2011-02-01T03:19:00.005+01:00

De senaste två veckorna har jag återigen fått någonting bekräftat som jag redan visste. Jag tål inte stress, alls. Inte ens lite stress. Det jag har behövt göra under de här två veckorna har varit att skriva en utredning (15 sidor), teckna en serie till antologin Serier mot Rasism (5 sidor) och läsa en bok ("Normer, normalitet och normalisering", 330 sidor) och förbereda en muntlig tenta. Men tanke på att det är 24 timmar på ett dygn så borde jag inte ha känt mig så stressad som jag faktiskt har gjort. Men jag pallar inte trycket. Det överstiger min fysiska och psykiska kapacitet att hela tiden ha i bakhuvudet att jag har någonting jag "måste" göra. Den muntliga tentan är imorgon och jag är ett vrak! Jag har till och med fått tillbaka min magkatarr! Det är ju löjligt! Men jag känner ju mig. Jag måste göra allting jääääättelångsamt, tänka jääääättelänge och sedan göra EN sak per dag, typ gå och handla. Sen är min hjärna helt kaputt och jag måste vila. Helt ärligt.

(Jag har dock hört att sådana här uttalanden kan påverka min karriär negativt så jag vill minsann påpeka att jag alltid är väldigt effektiv i jobbsituationer, fråga vem som helst. Jag är alldeles för plikttrogen för att vilja eller våga såsa på jobbet! Så, nu är det sagt.)

Det här ska ju föreställa en ritblogg, så... ungefär såhär är det:

Reckless abandon

2011-01-24T23:23:00.001+01:00

En sida ur min serie "Den moderna rasisten"

2011-01-22T09:40:00.002+01:00

Jag har gjort en serie som (förhoppningsvis) ska vara en del av en antologi mot rasism (HÄR kan du läsa mer om projektet!). Jag är väldigt nöjd, men tyvärr fick jag korta ner den från runt 20 (!) sidor till fem. Jag nördade in mig alldeles för mycket i olika psykologiska termer och begrepp. Men, jag kanske gör "the extended version" i framtiden? Men hur som helst, här är en sida i serien, vill inte publicera hela här på bloggen just nu.

Some sweet Blog Lovin'

2010-12-21T00:14:00.006+01:00

Det här med Bloglovin är tydligen någonting man ska slänga sig med för att vara med i svängen, så också jag numera. Så klicka på länken så känner jag mig in with the hip crowd:

Följ min blogg med bloglovin

- Kom igenrå!

Snart tillbaka

2010-12-21T00:08:00.002+01:00

Som ni märker så har jag inte uppdaterat på ett litet tag. Det har hänt jobbiga saker på hemmafronten, vilket gör att bloggeriet inte är på topplistan över saker "to do" just nu. Men jag kommer snart tillbaka. Och för att bibehålla ert intresse kan jag säga att jag just nu jobbar på en serie om rasism. Om ni håller ut så kommer ni inom en snar framtid få glutta lite på den.

Akvarell

2010-12-05T12:48:00.002+01:00

Ett tappert försök till att färglägga med akvarell, eftersom jag HATAR att färglägga i Photoshop. Bakgrunden är gjord i Photoshop och det är så jävla plastigt. Men jag ville ändå ha någon bakgrundsfärg, så såhär blev det iallfall. Ska fortsätta öva, det blir ju mycket trevligare med "levande" färg! Svårt att rätta till när det blir fel bara. Texten är lite improv, och polkagrisen är tillritad i efterhand, så att det skulle vara nån mening med handen.

Nu är det natt för mig, eftersom jag inte kunnat sova inatt. Tack individer som badade badtunna klockan halv sex imorse (och fortfarande vad jag vet) MITT på campus. Mitt i en snöhög bara POFF - en badtunna! Men jag ska inte klaga, det resulterade i att jag lagade matlåda och gjorde lussebullar, samt att jag hittade en asbra låt (Temper Trap - Sweet Disposition).

En presentteckning

2010-12-03T15:24:00.004+01:00

Den här gjorde jag inatt på uppdrag av en kompis som hade en annan kompis som fyller år i helgen. Det här är alltså något slags porträtt av henne. Jag blev faktiskt ganska nöjd. Den borde kanske med fördel färgläggas, men äsch!

Jag såg just att jag glömt att fylla i svart i bokstaven "O". Men, tja, sån är jag!

Seriemanus

2010-11-24T04:47:00.001+01:00

Jag trodde att jag pluggade. Men jag råkade skriva ett seriemanus. Det var ju lite oväntat, efter sisådär tre års mindblock. Det är bara ett kort manus. Men det är bra. Go me.

Veckans förvåning

2010-11-15T02:16:00.001+01:00

J.K talar inför Harvardstudenterna 2008

2010-11-10T01:13:00.004+01:00

Det här är J.K Rowlings tal vid Harvard 2008, när studenterna tog examen. Först tittade jag på det på grund av att det var J.K Rowling (jag menar, Harry Potter, någon?). Men det är så mycket mer än det, hennes tankar kring livet, sig själv och vad som är värt att sträva efter är så väldigt inspirerande och jag känner att jag fullt ut kan relatera till det hon säger. Vissa kommer väl tycka att det är old news, pretentiöst och sentimentalt blaj. Men jag tycker att det är viktigt, och något att tänka på. Go J.K!

Stef Gaines

2010-10-27T02:09:00.003+02:00

Jag gjorde ett till porträtt, denna gången av Stef Gaines. En mucho rolig och trevlig serietecknare vars personlighet jag inte riiiiktigt lyckats fånga. Det blev lite väl mycket Angelina Jolie över det hela men överlag är jag himla nöjd! Porträtt är ju faktiskt inte min grej egentligen, och det blev ju ganska bra i slutändan iallafall! Tröjmotivet har jag snott. Gissa från vem.

Och om någon känner sig manad att lära mig Photoshop, säg till! (Jag menar dig Tomas...)

Vardagsbetraktelser

2010-10-26T21:35:00.002+02:00

Det här tänkte jag förut idag. Håll till godo. Om någon tycker att jag uppdaterar dåligt så är det för att jag gör det. En familjemedlem är mycket svårt sjuk och det tär på krafterna, för oss alla. Så bloggen uppdateras när jag vill och orkar.

Jag har lärt mig göra minipaj. Beviset är dock uppätet.

Allt det tråkiga och jobbiga är värt det...

2010-10-11T22:00:00.002+02:00

... av den enkla anledningen att man ibland får det så himla klart för sig vilken jävla tur man har. Det finns så sjukt mycket bra människor runt omkring mig, och jag är jävligt tacksam. Nu tänker jag njuta av den härliga insikten ända tills jag får nästa anfall av narcissistisk navelskådarångest. Jag räknar med fem härliga minuter av välbefinnande. Och gott så!

Furry Walls

2010-09-21T05:56:00.000+02:00

Om det sjunker, låt oss drunkna

2010-09-20T20:44:00.004+02:00

Hur vi är är ett resultat av vår omgivning och vår kultur. Du kan födas med vissa egenskaper, men i det långa loppet är det till 95 % din sociala kontext som formar vem du blir och hur du kommer att bete dig. Och jag vill inte leva i ett samhälle där man medvetet och omedvetet lär sig att slicka uppåt och sparka nedåt, och om det ändå går åt skogen så får man skylla sig själv. Där pengar öppnar - precis alla - dörrar. Ditt värde som person har blivit synonymt med din ekonomiska ställning och ingen är beredd att hjälpa den som behöver hjälp - för vad tjänar man på det? Och vårt dåliga samvete kurerar vi varje kvartal då vi skänker hundra kronor till utsatta barn i någon av stödgalorna på teve. I ett Sverige där den ekonomiska krisens effekter är långt ifrån hoplappade, där många lever med ständig oro över hur man skall få ekonomin att gå ihop - i ett sådant Sverige måste måste alla sätta sig ned och ta sig en ordentlig funderare på hur vi hamnade här. Hur lever vi våra liv, vilka ideal är det egentligen vi eftersträvar? Genom det sättet vi lever nu, gör vi verkligen oss själva och vår omvärld en tjänst? Kommer det i slutändan att gynna oss att vi lever enligt de odödliga orden "sköt dig själv och skit i andra"? För det är ju den enkla lösningen.

Och vi är så är så intellektuellt lågpresterande att vi väljer att nappa på den enkla lösningen - skyll på invandrarna! En samhällsgrupp med överlag lågt ekonomiskt och socialt kapital. Om de jobbar så stjäl de hederliga svenskars jobb. Om de inte jobbar är de lata och lever på hederliga svenskars bidragspengar. Frågan är då - vilka är de här invandrarna? Jag vill gärna veta. För i det allmänna medvetandet utgörs den här gruppen av arga unga män från Mellanöstern som använder sin fru som slagpåse. Jag påstår inte att dessa män inte finns representerade i gruppen "invandrare", lika lite som jag påstår att denna typ av män inte finns representerade i (för) många av våra allra "svenskaste" Svensson-hem. Poängen är att invandrare inte har några gemensamma egenskaper bara för att de är invandrare - förutom att de kommit till Sverige från ett annat land. Och detta säger inte mycket om personen. Du kan komma från Finland eller Uzbekistan, vara sophämtare eller flygvärdinna, ung eller gammal, kvinna eller man, gilla discodans eller korgflätning. Att peka ut denna stora grupp människor, som under lång tid också blivit en del av den svenska kulturen och välfärden, och påstå att dom i mångt och mycket bär ansvaret för de problem som vi står inför i Sverige idag - det är absurt. Lika absurt som att man skulle peka ut alla vänsterhänta och påstå att de är "den felande länken".

Samhällssystemet är just ett system, alla delar utav samhället har en funktion och hänger ihop med alla de andra delarna. Systemet skulle inte fungera utan alla sina delar. Därför kan vi inte heller peka ut en felande länk, för det finns ingen. Felet ligger hos oss, och i vår egen ovilja att gå djupare in på ett problem som det antagligen kräves en ansenlig mängd energi och fundamental omstrukturering av samhällets grundvalar för att börja lösa. Så istället hoppar vi från tillfällig lösning till tillfällig lösning. Eller vad vi hoppas är lösningar, iallafall. För det är ju så mycket enklare! Och hela tiden medans vi kör "hear no evil see no evil"-metoden bajsar vi oss själva i ansiktet.

Därför är jag så stolt över alla demonstrationer som har pågått runt om i landet idag, där människor, oberoende av partitillhörighet, protesterat mot ett främlingsfientligt parti i riksdagen. Jag hoppas att någonting händer, att någonting kan göras för att visa att det inte är okej.

Hagelbäcks matrast

2010-09-15T00:50:00.002+02:00

Det här såg vi på när vi var små. Jag menar, att våra huvuden inte exploderade av den artistiska friheten i dessa program är ett mysterium.

Varning! Gnäll!

2010-09-15T00:01:00.002+02:00

Jag har suttit i två timmar med EN uppgift om konsumentkreditlagen. Två timmar. Svaret var två meningar långt. De andra frågorna var mycket enklare. Frågan är då om det är mig, frågans utformning eller universum det är fel på. Fy, vad jag inte tycker om juridik. Jag hatar regler, jag vill diskutera och analysera! Inte bläddra i lagbokspergament som är så torra att jag känner mig som Salad Fingers.

ÅH, det var skönt att få gnälla lite! Nu är jag faktiskt mycket gladare. Och jag har ju faktiskt lärt mig att jag får vänta fyra veckor om jag vill ha tillbaka mitt piano.

Stämningen är hög

2010-09-14T19:25:00.002+02:00

Snart börjar tv-höjdpunkten för kvällen. Och jag menar inte Idol. Jag menar såklart Halv åtta hos mig. Helge Skoog, du är min man som Helen Sjöholm skulle säga.

När lillan kom till jorden

2010-09-13T16:28:00.002+02:00

Här är min genpool, mamma och pappa. Mamma var välbärgad och ordförande i MUF, pappa var mindre välbärgad och kommunist. Som tur var insåg mamma rätt snabbt att MUF var bluff och rött var rätt (hon var ju bara 14). Hur som helst var de mycket stiliga, bägge två.

Jag föddes med näsan mittemellan ögonen, och med massor av svartbrunt hår som ramlade av sen.

Jag och pappa, jag fyller år och är morgontrött som vanligt.

Som ni ser var jag redan då en atlet. Och hade hamsterkinder!

Jag var redan vid unga år ett modelejon. Observera tofsen i håret!

Stor vän av djur.

Jag var artistisk och experimenterade med mode.

Ser ni! Näsan mellan ögonen!

Vad som göms i snö...

2010-09-13T15:14:00.002+02:00

Jag hittade den här serien i en låda hos mamma. Det är ett mästerverk av humor signerat en 13- 14-årig Maya. Ja, mitt namn stavades faktiskt så under många år, fick faktiskt min post adresserad till "Maya Lüning". Sjukt exotiskt tyckte ju jag. Sen bytte jag tillbaka, när jag insåg att jag nog var mer äppelmos än Piña Colada. Hur som helst, här är en serie om Corny, min seriefigur at that time! Hoppas jag hittar fler någonstans, jag vet att jag har en drös!

4 x Nickon

2010-09-13T04:41:00.002+02:00

Jag tänkte bara visa några små teckningar jag gjort av min nya favoritkaraktär, Nickon. Färgläggningen hafsade jag ihop, det är tre, fyra färger som är 50% gråskala. Jag kan inte färglägga i Photoshop men jag orkade inte hålla på med pennor och akvarell såhär på nattkvisten. Klockan är ju snart fem på morgonen.

Höst

2010-09-12T23:27:00.002+02:00

Hösten är min favoritårstid. Jag älskar färgerna, regnet, den friska luften och att man får gosa in sig i varma halsdukar och dra på ullstrumporna. Jag har precis samma argument som alla andra som älskar hösten, alltså. Men det gör jag, hur som helst. Och jag längtar väldigt mycket till Ölands skördefest, som är om några veckor. Öland är väldigt, väldigt vackert på hösten. Nästan vackrare än Verkebäck där jag växte upp, men bara nästan. Bullerbyvackert.

Reality check

2010-09-12T19:44:00.000+02:00

Men om jag inte vill bo i Stockholm då?

2010-09-12T13:09:00.002+02:00

Jag är besviken på svensk media och svensk kultur. För allting, och då menar jag ALLTING, utgår från Stockholm. Alla modetidningar (så kallade tjejtidningar) utgår från affärsutbudet i Stockholm, rapporterar från vimmelfester i Stockholm och uppmärksammar events och shower - i Stockholm. Jag är inte den som förespråkar att man ska läsa tjejtidningar över huvud taget (det finns ingenting som sänker unga tjejers självförtroende såsom dessa tidningars idealpropaganda blandat med skenheliga uppmaningar om att man ska vara nöjd med sig själv), men jag tycker att det är frustrerande att all medial uppmärksamhet är riktad mot huvudstaden (och då och då Göteborg). Konserter, shower, i princip alla museer, restauranger och andra intressanta kulturella evenemang äger rum och/eller finns i Stockholm. Sådana saker som jag tycker att alla svenskar borde kunna ta del av, utan att behöva flytta till huvudstaden. Inget ont om Stockholm i sig eller människorna som bor där, men alla i hela Sverige kan inte flytta dit bara för att få uppleva lite kultur och få "vara med i svängen". Och många har heller ingen lust att bo i en storstad, utan behöver lite mer svängrum. Men betyder det att människorna i de mindre städerna och på landsbygden inte ska ha något utrymme över huvud taget i media?

Den del av svensk media som upptas av de människor som bor just på landet eller i de mindre städerna är de människor som porträtteras i tv-program som "Ullared" eller i något av Filip och Fredriks program där de letar lovable freaks i de svenska skogarna. Men är verkligen resten av Sveriges befolkning charmiga, korkade, modemässigt efterblivna bonnläppar? Tja, det är ju en tolkningsfråga, naturligtvis. Men även om så skulle vara fallet, så skulle det här landet tjäna, både ekonomiskt och kulturellt, på att uppmärksamma även andra delar av Sverige inom populärkulturen. Vidga vyerna och låta alla få vara en del av kakan! För som det är nu är fungerar övriga Sverige som åskådare, där vi betraktar vad kultureliten i storstäderna gör. Detta inverkar negativt på ungdomars uppfattning om vad de har för möjligheter att göra sin kreativa röst hörd, om de inte flyttar till en storstad. Och detta sluter också cirkeln, där alla kreativa människor till slut flyttar till samma ställen, för vad skulle de annars göra?

Jag tycker helt enkelt att det börjar bli väldigt tråkigt att läsa nöjestidningar och titta på tv, för det är så ensidigt. Stockholm är en vacker stad och självklart händer det mycket där. Men de allra flesta bor inte där. Cut us some slack.

Skisser

2010-09-10T01:18:00.002+02:00

Jag har miljarders miljarder småskisser och klotter hemma. Mest för att det roliga är att rita gubbarna och figurerna, men man orkar liksom inte googla hur en tå ser ut från sidan eller sitta och trixa fram färgläggning varje gång. Eller ofta alls. Så för det mesta ser teckningarna jag gör ut såhär, typ:

Nattpyssel

2010-09-10T00:25:00.003+02:00

Den här har jag pysslat med senaste två timmarna. Den är lite suddig och inte speciellt noggrann, jag har inte varit så noga med att fylla i alla luckor eller färglägga varenda detalj. Sen fuskade jag lite med Photoshop, det är därför färgerna är lite pixliga på sina ställen. Men det här är en skiss på en bild jag vill göra senare, när jag blivit mer haj på mörker. Det är fruktansvärt svårt att rita mörker, vet ni! Men ja, den blev helt okej, en fin skiss helt enkelt!

Spice Jam

2010-09-09T21:30:00.001+02:00

Världens bästa bilderbok

2010-09-07T23:12:00.005+02:00

Jag var på väg till sängen, men fick ett infall. Jag måste få visa upp Världens Bästa Bilderbok. Sven Nordqvists Var är min syster?. Nordqvist är, tillsammans med Astrid, min husgud. Jag älskar Astrid för texterna (och Ilon för bilderna!) men Sven Nordqvist är ändå den bästa på att få alla mina estetiska känselspröt att dansa schottis och stå på huvudet. Man kan titta på hans bilder i timmar! Det gör jag ibland också. Speciellt med den här boken, där Nordqvist först ritade precis vad han ville rita, utan någon tanke bakom. Sedan gjorde han en berättelse till bilderna. Men det är ju bilderna som är den här bokens vocal point, dom är så fruktansvärt vackra och det tog Nordqvist flera år att måla dem. Vem säger att barnboksillustrationer inte kan vara konst? Inte är det jag iallafall!

En rolig grej med den här boken är att på varje sida så har Nordqvist tecknat en liten liten råttfigur någonstans i bilden (förutom huvudpersonen då). Alltså den borttappade systern finns med någonstans på alla bilderna. Jag har fortfarande inte hittat henne på alla. Det är som Where's Waldo, fast svårare.

Jag ville bara göra er uppmärksamma på detta fantastiska konstverk. Nu ska jag ramla i säng, jag ska upp tidigt och rabbla lagar och paragrafer under vårt juridikseminarie. Man vet att man nog är på fel plats om man ser fruktansvärt mycket mer fram emot extrakursen, Bilderboken i teori och praktik, som börjar på fredag. Då ska man ta med sig sina favoritbilderböcker. Jag tar med den här och såklart Astrid Lindgren och Ilon Wiklands Jag vill inte gå och lägga mig.

Furry Walls please stay around

2010-09-06T13:00:00.003+02:00

Idag är en sådan där dag. När jag går runt och känner att nånting är lite fel. Inte mycket, men någonting är lite... galet. Ungefär som att man skulle gå runt en dag och plötsligt inse att man har byxorna bakochfram. Det är inte jordens undergång, men det känns ändå inget vidare. Men jag gör som jag brukar göra och struntar i det, det brukar gå över framåt kvällen. Nu ska jag lyssna på "Sveriges Historia" och gå runt sjön med hunden. Sen ska jag försöka baka bullar, vilket kan bli svårt eftersom jag inte har någon yta i min lägenhet förutom golvet som är tillräckligt stor att kavla ut degen på.

Pretty in ink

2010-08-31T18:48:00.004+02:00

Ett litet minitips bara, för dem som gillar att rita lite sådär på sin fritid. Speciellt för alla vänsterhänta! De absolut bästa tuschpennorna (enligt mig) är Staedtler pigment liner-pennorna. Torkar på ett vips också, lika med inga utsmetningar som ofta händer oss vänsterhänta! De är lite smådyra, iallafall om man som jag köper femton stycken per gång (de kostar runt 30 kronor styck), men de är fantastiskt bra. Speciellt 0.05:an, skitibra för alla småpluttiga detaljer. Det var mitt tips!

I'll take you to the candy shop

2010-08-31T17:16:00.003+02:00

Nu har jag gjort den här bloggen officiell, eller "öppen", vad det nu heter. Alla kan läsa iallafall. Försökte göra så att det syns på Facebook när jag uppdaterar också. Man ska ju vara modern nu för tiden. Håhåjaja.

Jag har länge filat på ett manus till en barnbok, som handlar om en godisaffär. Mest för att jag vill rita massa pastelligt godis och bakelser, och lite häxor och magi. Men ju mer jag tänker på det desto läskigare verkar det, jag vill inte att jag ska börja rita och så blir det fel och jag tappar sugen. Men Tomas säger att det bara är att börja i en ände och sen köra på. Så det ska jag göra. Måste bara komma på en bra story, som inte är pedagogisk. Gärna lite läskig också. Kanske riktigt osympatiska ungar? Skulle det funka? Eller eller sjukt otrevlig butiksägare? Hm.

Hur som helst jag tänkte visa upp några av mina hundratals inspirationsbilder jag har till detta projekt. Det kanske är kul för nån (förutom mig själv)!

Ellinor

2010-08-31T14:03:00.001+02:00

Min kära vän Ellinor ville att jag skulle göra ett porträtt av henne för ett tag sedan, och jag tycker sånt är så svårt! Det blir aldrig likt! Men så försökte jag iallafall och jag blev supernöjd, med tanke på att jag gjorde den på en kväll. Jag blev ganska impad av mig själv, och sånt är ju alltid roligt, haha!

Nu ska jag baka kladdkaka (är INTE huslig, det kan gå hursomhelst) till min fader som kommer på besök. Och så ska jag hinna gå ut med hunden som jag är promenadkompis med. Hurra!

(kladdet i pannan på bilden är tippex, men sånt händer!)

Häftiga damer

2010-08-31T13:46:00.001+02:00

Jag har ju varit på internetlösa Öland hela sommaren och sålt ulltröjor, och dagarna i sjöboden kunde vara långa. Låååånga. Och då passade jag på att rita lite klösiga pinglor med kläder som jag skulle vilja ha. Den sista är ett självporträtt i mina jobbkläder, med ett litet "dagens outfit" som hänger ledset över mitt huvud.

Drömmar

2010-06-05T14:28:00.000+02:00

2010-06-01T12:14:00.001+02:00

Snart kommer nya illustrationer här, har en hel del på lager! Snart, snart.

This Too Shall Pass

2010-05-31T03:47:00.000+02:00

...här kommer en briljant video från OK GO! Ja, samma grupp som gjorde "videon med rullbanden". Det är deras grej. Och vilken grej sen! Bra låt och sjukt bra video, i underbar harmoni.

2010-05-31T03:27:00.000+02:00

Jag har hittat två fantastiska reklamfilmer av Discovery Channel! De ger mig livslust. Det är möjligt att man uppskattar dem litegranna mer om man tittar på Discovery, eftersom det är många personer ur deras tv-program som sjunger. Nåväl!

The Bernadottes!

2010-05-13T16:01:00.001+02:00

Här ett stycke popfest som är helt fantastiskt bra och omöjlig att sluta nynna på! Det är Nanna Johansson och Kringlan Svensson som står bakom kalaset, under namnet "The Bernadottes". Och dom verkar vara sjukt produktiva, det bara sprutar musik och kreativitet från deras håll just nu.

Min favoritblogg!

2010-05-10T14:44:00.000+02:00

Jonas Gardell. Jag har så stor respekt för den mannen, och han har så mycket åsikter och vinklar och vrår att jag aldrig tröttnar på honom. Han har ingen blogg per se, men han har en dagboksdel på sin hemsida som han uppdaterar ganska ofta. Åh, han är så bra! Läs läääs!

Och jag måste nämna Jonas man, Mark Levengood! En av mina absoluta favoriter. Om han hade en blogg skulle jag hoppa av min utbildning och bara sitta hemma och uppdatera den för att inte missa en sekund av hans visdom. Kanske skapa en Levengood-religion. Den här bilden på honom är så härlig också, för han har något mellan framtänderna. Kan man bli mer mänsklig? Härliga människa! Hurra!

Teacup, teacup overload

2010-05-08T22:17:00.000+02:00

Jag tycker verkligen om att klicka mig runt bland olika bloggar, det är intressant och roligt att se hur ens medmänniskor spenderar sina dagar. Mest gillar jag de kreativa bloggarna, de som innehåller recept och konst och boktips och pyssel. Men det är också just de bloggarna som lätt kan bli för mycket, om man till exempel som jag har haft en heldag med ett oändligt antal kreativa livslustbloggar som jag kikat igenom. Och då har jag ändå en extremt hög smärtgräns för andras lycka och är absolut inte någon cyniker. Men när man för sjuttioelfte bloggen i rad ser en liten söt tös i en söt outfit som bakar sockriga muffins och plockar vitsippor blir man lite trött i skallen.

Hey, princess!

2010-05-08T16:50:00.000+02:00

Det här är en antirojalistisk seriestripp som den excellenta serietecknaren Nina Hemmingsson gör exklusivt för Aftonbladet. Om man vill se de andra stripparna får man helt enkelt gå in på Hemmingssons seriesida i Aftonbladet, och där finns många av hennes gamla enrutingar också!

Maja see Maja do

2010-05-06T13:57:00.000+02:00

Tomas tog dessa bilder när vi satt på vårt underbara tak i centrala Malmö. Det taket!

Jag kan se så olika ut. Men den här bilden är underbar. Den reflekterar Maja, fem år.

The ice cream man always rings twice

2010-05-04T16:43:00.000+02:00

Emma finns bara i fantasin, men hon är fin

2010-05-04T13:15:00.000+02:00

Det här är ett omslag jag gjorde till onlinetidningen Babian. Jag fick lite mer än ett dygn på mig, för de var under extrem tidspress för att det skulle hinna få ut numret innan SPX (Small Press Expo) i Stockholm. Jag är väldigt nöjd med vad jag lyckades åstadkomma, ja jävlar alltså. Siffrorna i picknickkorgen betyder att det är sextonde numret av Babian.

Märk väl babianmotivet på trosorna på strecket. Så genialt, så subtilt! Jag är ett geni.

Jag skojar bara.

...eller?

God morgon!

2010-05-03T17:43:00.000+02:00

Jag har upptäckt en fabulöst somrig indielåt! Den heter "Good Morning!" och gruppen är Rouge Wave! Den här humörhöjaren vill jag studsa loss till på framtida festligheter: